FRA-lagen
Digitalidag
Innehåll |
[redigera] Lagen antagen 18/6 2008
Läs om reaktionerna på detta här.
[redigera] Äldre information
FRA-lagen är en populär beteckning på ett antal lagförslag som regeringen lade fram som Proposition 2006/07:63 den 8 mars 2007 och som är tänkt att börja gälla den 1 juli 2007. Det kan noteras att regeringen själv använder uttrycket[1] om det förslag som mer formellt går under namnet En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet.
Propositionen innehåller många delar men den del som kritiserats starkast och givit upphov till namnet FRA-lagen är det förslag till reglering och utvidgning av den signalspaning som idag bedrivs av Försvarets radioanstalt, FRA.
Effekten av förslagets genomförande är att en stor del av allt som svenska folket tar sig för på Internet eller säger via telefon kommer att passera genom regeringskontrollerade datorer för att där avläsas. Man vill tvinga internet- och teleoperatörerna att helt enkelt sända en kopia av all trafik som passerar Sveriges gräns till dessa datorer.
Det är främst denna del, som alltså rör elektronisk kommunikation, som tas upp här. Dock föreslås syftet med hela försvarsunderrättelseverksamheten ändras, vilket också påverkar signalspaningen.
[redigera] Huvudpunkter
[redigera] Överväganden
De överväganden som görs i förslaget kan förenklat sammanfattas så här:
- Signalspaning får i dag endast ske i etern.
- Kommunikationer går i dag i allt högre grad i tråd.
- FRA _vill_ inte begränsas av att trafiken går i tråd.
- Alltså bör inhämtning av uppgifter i tråd tillåtas.
Det framstår som ett högst märkligt argument att en viss verksamhet som är tillåten för att radio-avlyssning rent tekniskt inte kan hindras, tas som intäkt för att människorättsliga intrång skall få göras inom andra områden som både kan skyddas och i dag är skyddade.
[redigera] Ändring av hotbild
Försvarsunderrättelseverksamheten föreslås i fortsättningen syfta till att kartlägga yttre hot mot landet i stället som tidigare yttre militära hot mot landet. Regeringen föreslår en ändring med bland annat denna innebörd i lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.
Definitionen av yttre hot är mycket vid och sammanblandar polisiär verksamhet med militär.
[redigera] Trådburen kommunikation
Signalspaning har hittills skett "i etern", dvs i luften, mot trådlös kommunikation, såsom radiotrafik och satellitkommunikation. Man föreslår nu att spaning skall få ske även mot all trådburen trafik, förutsatt att signalerna förs över Sveriges gräns. Regeringen föreslår att en ny lag införs: Lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.
Endast en liten del av vanligt folks kommunikation går via etern och elektronisk kommunikation routas per automatik den för tillfället lämpligaste vägen utan hänsyn till nationsgränser, detta innebär en stor avlyssningsutvidgning av personer där även strikt svensk kommunikation mellan svenskar i sverige filtreras centralt av FRA. Men det innebär också att andra medborgare i andra länder får sin strikt nationella kommunikation filtrerad av FRA eftersom deras kommunikation lika gärna kan routas via sverige. Detta med Telia Sonera som ett tydligt exempel där finsk telefoni kan ta omvägen via Telia Soneras maskiner placerade i sverige, Detta påpekade Telia Sonera i sitt remissyttrande till dpartementspromemorian.
[redigera] Inriktning och sökbegrepp
Regeringen bestämmer inriktningen av Försvarsunderrättelseverksamheten och därigenom indirekt hur signalspaningen skall ske. Enskilda myndigheter bestämmer sedan närmare inriktning inom ramen för regeringens inriktning. Myndigheterna anses dock även kunna ha helt egna underrättelsebehov som ligger utanför regeringens inriktning. För att få bestämma närmare inriktning av sådant slag måste de dock söka tillstånd. Detta skall de göra från en myndighet som regeringen utser. I brådskande fall får myndigheterna dock bestämma sådan närmare inriktning utan att först begära tillstånd.
Spaningen skall ske automatiserat med hjälp av sökbegrepp, som alltså bestäms utifrån de inriktningar som regering och myndigheter har beslutat.
Regleringen finns i den föreslagna Lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
[redigera] Kopiering av kommunikationen
För att underlätta åtkomsten till den trådburna trafiken blir "operatörer som äger tråd i vilka signaler förs över Sveriges gräns skyldiga att överföra dessa till samverkanspunkter". I praktiken innebär det att operatörerna med fiberkabel skall koppla sina stora knutpunkter där internet- och teletrafik går in och ut ur Sverige till ett hemligt regeringsnät. Till detta regeringsnät (dvs i nuläget FRA) skall en kopia av all trafik skickas för att där tas om hand för bearbetning och analys. För att tvinga operatörerna att kopiera all trafik till regeringsnätet föreslår man ändring av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Där förbjuder man också operatörerna att avslöja detaljer om regeringsnätet.
När inkopplingen till regeringsnätet väl är gjord finns inga tekniska hinder för framtida regeringar att avlyssna och analysera all vår kommunikation. Här måste dagens politiker verkligen ställa sig frågan om de är beredda att lämna över kontrollen över detta maktmedel till sina värsta politiska motståndare som då får rätten att definiera vad som är ett hot och vilka sökbegrepp som ska användas.
[redigera] Historia
[redigera] Bakgrund
12 mars 2007: (s) hotar med minoritetsbordläggning av FRA-lagen.
8 mars 2007: Alliansregeringen presenterar Proposition 2006/07:63 den 8 mars 2007
Den 18 januari 2007 presenterade alliansregeringen ett lagförslag, En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet, som till största delen bygger på en Departementspromemoria (Ds 2005:30) som lades fram av Försvarsdepartementet redan den 15 juli 2005, under (s)-regeringen. Lagförslaget hade formen av en lagrådsremiss, dvs den sista lagtekniska kontrollen innan regeringen lägger fram det slutliga lagförslaget som riksdagen röstar om. I lagrådsremissen hade man tagit hänsyn till de synpunkter (remissvar) som lämnats in. Lagrådet var klar med sin granskning den 9 februari 2007. De föreslog vissa ändringar. En av de tre ledamöterna gjorde dock en omfattande invändning eftersom han ansåg att förslaget inte tillfredsställer Europakonventionens krav om skydd för privatliv och korrespondens såvida inte andra ändringar gjordes.
Promemorian från juli 2005 byggde i sin tur bland annat på ett betänkande från den s.k. 11 september-utredningen.
[redigera] Kupp?
Att alliansregeringen skulle lägga fram lagförslaget var ganska oväntat. Den socialdemokratiska regeringen beslutade i början av 2006 att inte lägga fram något förslag trots att de tidigare aviserat detta och då föreslagit att lagen skulle ha börjat gälla den 1 juli 2006.
Tidningen NyTeknik hävdar att Försvarsdepartementet försökte kuppa igenom lagen.[2] Man skickade ut förslaget till lagrådsremiss med den sista regeringsposten den 22 december, sista vardagen innan jul, till berörda myndigheter, som sedan skulle komma med synpunkter redan måndag 8 januari, varefter regeringen skulle besluta om den slutliga lagrådsremissen den 11 januari.
Att förslaget varit internt svårt att uppnå enighet kring står klart eftersom partiledarna i alliansen varit tvungna att "samordna" kring åtskilliga frågor, även om de förnekar NyTekniks påståenden om "kuppning".[3]
[redigera] Motiv
[redigera] Koppling till avtal om terrorforskning
Sverige får snart ett exklusivt avtal med USA kring terrorismforskning. Det gäller ett informationsutbyte med USAs säkerhetsdepartement, Department of Homeland Security, som bildades efter 11 September för att ta i tu med terrorism och dolda hot mot landets säkerhet. Men det gäller mer än bara information, USA kommer också att ge stora finansiella bidrag till svenska forskningsprojekt. Departementet har en budget på 7,2 miljarder kronor för forskning och utveckling, och det är den budgeten som svenska forskningsprojekt skulle få ta del av. Som jämförelse kan det nämnas att hela EU spenderar tio gånger mindre på samma område. Liknande avtal finns med Kanada, Mexiko, Australien, Storbritannien och Singapore. Sveriges försvarsminister Mikael Odenberg och USAs säkerhetsminister Michael Chertoff väntas underteckna överenskommelsen i USA i slutet av mars. Därefter börjar det genast gälla.[4]
Ett exklusivt avtal på den nivån skulle innebära stora möjligheter, och lika stor prestige i kammaren för dem som får igenom det. Det gäller amerikanska investeringspengar ur den nästan obegränsade budgeten för Homeland Defense, och dessutom en möjlighet att stärka relationen ordentligt med USA. Regeringen kommer får ta del av information som annars är reserverad för de närmast stående, och det innebär stor prestige att spela i en liga med bara sex utvalda länder som arbetar med någonting så högaktuellt. Kan det vara så att Odenberg och resten av regeringen låtit sig bländas av guld och gröna skogar?
Många av dem som innan valet var kritiska och rent av fientliga till den dåvarande regeringens övervakningsförslag välkomnar FRA-lagen med öppna armar. Beatrice Ask var under sin tid i oppositionen kritisk till datalagringsdirektivet, ofta med integriteten i åtanke. Nu stöjder hon FRA-lagen fullt ut trots att Justitiedepartementet, hennes eget depertement, kritiserat förslaget. [5] Fredrick Federley som tidigare varit ivrig försvarare av integriteten och motståndare till förslaget, vänder helt och stödjer nu förslaget, utan någon egentlig förklaring. Johan Linander är ett ytterligare exempel på en oväntad försvarare av förslaget. Uppenbarligen är lagen så viktig att Reinfeldt hotar med att avgå om den inte blir verklighet.[6][7] Frågan är om det finns ett dolt incitament? I artikeln i Ny Teknik talas det om ett "informationsutbyte". För att delta i ett sådant måste man först ha någonting att byta med. Skulle det kunna vara ett tillräckligt incitament?
[redigera] Avtalets bakgrund?
En rapport av The United States Commission on National Security från 2001: Road Map for National Security Imperative for Change
[redigera] Kritik
Sammanfattning av den massiva kritiken finns här.
[redigera] Från företag
Den 29 maj 2007 gick Google ut i media och kritiserade förslaget i hårda ordalag. Företagets integritetsexpert Peter Fleischer likställer Sverige med länder som Saudiarabien och Kina om lagförslaget går igenom. I en intervju med tidningen Internetworld säger Fleischer[8];
– Vi har kontaktat svenska myndigheter för att ge vår syn på förslaget och vi har gjort det klart att vi aldrig kommer att placera några servrar innanför Sveriges gränser om förslaget går igenom.
[redigera] Från media
Kritiken från media har varit så omfattande att det fått läggas in här och kritiken efter att lagen godkänts här.
[redigera] Från politiker
Förutom oppositionen och enstaka ledamöter från allianspartierna är det främst ungdomsförbunden som kritiserat förslagen:
- Moderata ungdomsförbundet MUF "Allt du skriver på Internet kan komma att läsas av staten. Historiskt kan vi se att alla system brister och felar så småningom. Är ni då beredda att ta konsekvenserna av detta system när det felar? "
- Centerns ungdomsförbund cuf "Datatrafiken vet inga gränser idag och den mailserver du använder dagligen finns kanske på andra sidan jordklotet. Mail, SMS, chattsidor, allt detta blir då tillåtet att övervaka, och du kan aldrig veta om när eller vad som övervakas."
- Liberala ungdomsförbundet "Voteringen är det värsta förslaget mot vårt privatliv på många år. "
- Kristdemokratiska ungdomsförbundet kdu "Lagförslaget är inte bara ett hot mot den personliga integriteten, utan i längden också något som kan sätta det fria samhällets principer på spel. Vi vill väcka kd-ledamöterna genom att peka på det storebrorssamhälle som förslaget om massavlyssning öppnar upp för."
- Ung Vänster "Ung Vänster är en stark motståndare till beslutet. Den här massövervakningen är ett led i en väldigt obehaglig utveckling"
- Grön Ungdom "Stoppa FRA-lagen - Gör som oss gröna och rösta nej!"
- Ung Pirat "staten ska ge fan i att avlyssna och övervaka dina mejl"
[redigera] Externa länkar
- FRA Sveriges signalspaningsorganisation
- Säpo Säkerhetspolisen
- Europakonventionen (PDF)
- Lagrådets yttrande 18 jan 2007 "Försvarsunderrättelseverksamhet" (PDF)
- Försvarsutskottets betänkande 2007/08:FöU14 Lag om signalspaning m.m.
