Digitalidag

[redigera] Intervju med fd Säpochefen Anders Eriksson

[redigera] Anders Eriksson intervjuas av rapport 12/6 -08 angående FRA-lagen

Här följer en transkription av intervjun som finns att se på rapports webb.

Rapport - R Anders Eriksson AE

R: Beskriv hur du ser på de förslagna lagändringarna som nu läggs fram när det gäller FRA?

AE: Jag tycker att jämfört med de första texterna man fick se, departementspromemorian och lagrådsremissen så har det skett vissa förbättringar, men det finns fortfarande en del att göra vad gäller rättssäkerhet och personlig integritet

R: Vilka är de stora bristerna?

AE: Jag tycker att framförallt när det gäller tillståndsgivningen och förutsättningarna för det så finns det brister och det finns också brister när det gäller efterhandskontrollen där jag tycker att det ska vara ett självständigt och oberoende organ som ska svara för det.

R: Och tillståndsgivning, vad handlar det om?

AE: Ja det handlar om det sätt på vilket man drar upp ramarna för vad FRA får göra, man ger väldigt vida ramar och sen är det FRA-chefen själv som får bestämma vilka sökbegrepp som han ska använda när han bedriver sin signalspaning

R: Och vad är problemet med det?

AE: Problemet är att man lägger i myndighetschefens hand att bestämma vad han ska söka efter och det är i praktiken han som bestämmer vad signalspaningen ska avse

R: och vad är problemet med det?

AE: Ja det blir ju då en enskild myndighetsutövare som bestämmer vad man ska titta på i stället för att man ställer det under en demokratisk och parlamentarisk kontroll. I andra länder har man valt att låta tillståndsgivande organ själv besluta om vilka sökbegrepp som ska få användas. Nu tror jag att nuvarande FRA-chefen är en mycket hedervärd och bra person, så jag tror inte han kommer att missbruka det men principiellt blir det inte bra att ha ett system av det här slaget.

R: Och det här med efterhandskontroll, vad är problemet där?

AE: Problemet är, tycker jag, att en efterhandskontroll ska vara rättslig, den ska utgå från rättssäkerhet och skydd för personlig integritet och den ska utföras av ett självständigt organ som inte själv är inkluderat i själva processen med att bedriva signalspaning -- och så är inte förslaget upplagt.

R: Hur kan det se ut teoretiskt?

AE: Jag kan tänka mig att man skulle kunnat ha inrättat en särskild nämnd som en fristående myndighet och som inte alls hade med tillståndsfrågorna att göra och som skulle ha bedrivit efterhandskontrollen självständigt och i vilken man skulle haft ett starkt rättsligt inslag och också ett starkt parlamentariskt inslag.

R: Du har uttryckt i remissvaret att det här skulle vara oförenligt med grundlagen. I vilket avseende då?

AE: Jag tycker inte att de förslag som lagts fram stämmer överens med de krav som finns när det gäller personlig integritet och rättssäkerhet.

R: Men oförenligt med grundlagen, det är ganska allvarlig kritik.

AE: Ja, jag tycker att man kan uttrycka det på det sättet.

R: Du nämnde här på seminariet också ett mer allmänt resonemang om att vi har överreagerat på terrorhotet. Hur menar du då?

AE: Jag menar att vi i Sverige drogs med i den allmäna trend som fanns i Europa när de här hemska terrorhändelserna inträffade, World Trade Center-dådet och händelserna i Storbritannien och att vi då har kommit att blunda lite för det faktum att vi i vårt land kanske inte har samma hot som det finns i resten av världen och att vi kanske inte behöver vidta samma långtgående åtgärder och samma inskränkningar i den personliga integriteten och rättssäkerheten.

R: Vad är det för konkreta exempel där vi har gått för långt?

AE: Jag tycker att när man ser floden av förslag som har vällt fram till nya åtgärder, så verkar det inte finnas någon samordning och övergripande styrning. Det är också någon som integritetsskyddskommittén har pekat på och jag tycker att det ligger mycket i den kritiken.

R: Du nämnde också frysningen av tillgångar för svenskar som var misstänkta för terrorbrott. Vad var problemet med det?

AE: Ja, problemet var att vi reagerade automatiskt på en lista som vi egentligen inte visste om det fanns substans bakom och sen visade det sig att det kanske inte fanns särskilt mycket substans bakom det som var grunden för att man fört upp de här personerna på listan.

R: Hur ska man se på det i efterhand?

AE: Ja, jag tycker inte att rättssäkerheten var tillgodosedd i det fallet.

R: Om man tittar då på den mera allmäna frågeställningen kring överreaktion, hur vill du med din erfarenhet beskriva terrorhotet mot Sverige idag?

AE: Jag tror att terrorhotet mot Sverige som sådant är väldigt lågt. Däremot är det så att det finns enstaka individer i vårt land som kan utgöra ett hot mot personer i andra länder och vi ska naturligtvis vara med i det internationella samfundet och försöka motverka att de personerna kan verka där.